Kalium och EMS-hästar – vad säger vetenskapen egentligen?
Många diskuterar kalium och dess påverkan på hästar med EMS (Equine Metabolic Syndrome). En del menar att höga kaliumnivåer i grovfoder ökar insulinnivåerna och kan leda till fång. Många påstår också att man måste balansera högt kalium med extra magnesium för att undvika problem. De tar ofta till kornas beteskramp som exempel, eftersom dessa djur ofta har höga kaliumnivåer i kombination med magnesiumbrist.
Men vad säger forskningen? Efter att jag har granskat tillgängliga studier och erfarenheter, ser jag tydligt att många av dessa påståenden inte håller vetenskapligt.
Kalium och insulin
Eleanor Kellon har skrivit en hel blogg artikel om detta, sammanfattar lite snabbt här:
”Det är sant att insulin stimulerar celler att ta upp kalium. De cirkulerande glukosnivåerna utlöser en grundutsöndring av insulin, även vid fasta. Detta insulin verkar tillsammans med njurarna, för att hålla kalium i blodet på en normal nivå.
Kalium nivåer höga nog att frigöra insulin behöver vara minst 300% högre än normala blodnivåer. Detta händer aldrig hos en levande häst, inte ens med högt kalium i fodret eller med elektrolyttillskott. Faktum är att så högt kalium i blodet skulle vara potentiellt dödande, då det kan ge arytmier i hjärtat. Kaliumnivåerna är därför hårt reglerade och högt intag stimulerar frisättningen av hormonet aldosteron vilket ökar avlägsnandet av kalium via njurarna. Det är därför som blodnivåerna av kalium ligger i det normala intervallet även vid högt kaliumintag.
Sammanfattningsvis kommer inte kaliumnivåerna i hästens blod orsaka frisättning av insulin. Hö och bete innehåller 2 till 4 gånger mer kalium än hästen behöver men det kommer inte påverka insulinet.”
(Detta var ett kort utdrag från Eleanor Kellons blogg Potassium and Insulin, läs gärna hela om ni vill veta mer!)
Behöver högt kalium balanseras med magnesium?
Ett vanligt påstående som ofta cirkulerar är att man måste ge mer magnesium om kaliumhalten är hög. Jag har inte stött på detta i de kurser jag gått och enligt Eleanor Kellon stör inte kalium och magnesium varandras upptag.
Denna Studie bekräftar att höga kaliumnivåer inte påverkar hur hästen tar upp magnesium. I studien fick hästarna ett foder med 3,4 % kalium, vilket inte påverkade magnesiumupptaget. (Det motsvarar ett grovfoder med hela 34 g kalium per kg torrsubstans – något man normalt inte ger.) Däremot verkar stora mängder magnesium förbättra kroppens förmåga att utnyttja kalium.
I vallgräs ser man däremot ett tydligt samband mellan kalium och magnesium, eftersom de två konkurrerar om upptaget i växtens rötter. För mycket kalium minskar ofta magnesiumhalten i gräset och kan även hämma tillväxten. Detta påverkar såklart också djurens hälsa, eftersom foder från dessa marker kan få ett lägre magnesiuminnehåll. Därför behöver man hålla koll på Kalium/Magnesium -förhållandet i marken och anpassa gödslingen.
Det finns alltså ingen anledning att balansera magnesium mot kalium – de konkurrerar inte med varandra i hästkroppen. Däremot påverkar balansen mellan kalium och magnesium i marken både skörden och magnesium innehållet i grovfodret.
Magnesium och EMS-hästar
Även om kalium inte påverkar insulin eller EMS direkt, spelar magnesium en viktig roll. Forskning visar att magnesiumbrist kan försämra insulinkänsligheten och störa insulinsignaleringen. Dessutom kan brist aktivera inflammatoriska processer.
Att ge extra magnesium till hästar med EMS kan därför förbättra insulinkänsligheten och bidra till bättre hälsa. Många hästar får för lite magnesium via grovfodret. Förhållandet mellan kalcium och magnesium (Ca:Mg-kvoten) är också viktigt – en kvot på 2:1 är optimal för hästar med EMS, men kan vara svår att uppnå om kalcium är väldigt högt.
Key Mineralmix har en helt ren finmald Magnesium, även Basmineral sommar och Basmineral vinter innehåller hög dos magnesium och är väl anpassade för hästar med EMS. Här finns även rena vitaminer som Thiamin vitamin B1, B6, B12 och E-vitamin.
Kor och Beteskramp
Kornas beteskramp tas ofta som exempel på att allt handlar om högt kalium och lågt magnesium. Forskning tyder dock på att det snarare är höga nitratnivåer i kombination med brist på natrium, som orsakar obalans/ brister på elektrolyter och mineraler. Beteskramp är kopplat till brist på magnesium, kalcium och natrium, samt ett överskott av kalium i blodet hos drabbade djur.
Överskott av nitrat i foder – särskilt under stress, frost eller vid höga kvävegivor – utsöndras tillsammans med katjoner som natrium, kalcium och magnesium. Resultatet blir mineralbrister och elektrolytobalanser.
I försök har natrium visat sig motverka effekterna av högt nitrat och hjälper kroppen att bibehålla mineralbalans. När natrium finns i tillräcklig mängd används det för att binda och utsöndra nitratet, vilket minskar risken att viktiga mineraler som magnesium och kalcium förloras – och därmed förebyggs symtom som beteskramp.
Exakt vad som händer med det höga kaliumet går inte att utläsa, men eftersom tillståndet både förebyggs och förbättras med korrekt tillförsel av natrium borde väl även kaliumet normaliseras? Kanske är det så att natriumbristen även påverkar utsöndringen av överskotts kalium? Drabbade djur har förhöjt aldosteron, vilken jobbar för att bevara natrium och öka utsöndringen av kalium. Förhöjt aldosteron borde resulterat i lågt kalium.
Nitrat – Nitritförgiftning
Tidigare har man mest pratat om nitritförgiftning. Nitrat i sig är nämligen relativt ogiftigt, såvida bakterier i mag-tarmkanalen inte omvandlar det till det mer toxiskt nitrit. Idisslare är känsligare eftersom omvandlingen sker effektivare i vommen, men även enkelmagade djur såsom hästar och människor kan drabbas.
Vid kraftig toxicitet påverkas blodets förmåga att transportera syre, till den grad att blodet blir blåaktigt på grund av bildningen av methemoglobin. Detta tillstånd är snabbt dödligt för unga djur och kan i sällsynta fall även döda vuxna hästar. Lägre nivåer av förgiftning kan leda till missfall, nedsatt prestationsförmåga och trötthet. Det har även rapporterats om smärta i hovarna.
Men det finns en betydligt vanligare form av nitratförgiftning som uppstår när nitrat orsakar störningar i kroppens elektrolyt- och mineralbalans. Det här gäller inte bara idisslare, utan också hästar och andra växtätare. När kroppen gör sig av med överskott av nitrat, följer viktiga katjoner som natrium, kalcium och magnesium med ut – vilket leder till bristsymtom och obalanser.
Diskussion
Kalium blir ofta skuldbelagt i diskussioner om EMS-hästar och fång. Det pratas mycket om att man måste balansera kalium med magnesium, eller att höga kaliumnivåer i fodret direkt påverkar insulinet – men när man tittar närmare på forskningen, stämmer inte detta riktigt. Kroppen reglerar kaliumnivåerna i blodet väldigt effektivt och högt kalium i grovfoder verkar inte kunna påverka insulinfrisättningen på det sätt som ibland påstås. Dessutom konkurrerar inte kalium och magnesium om upptaget i hästkroppen, vilket verkar vara ett missförstånd – troligen på grund av hur dessa ämnen påverkar varandra i växter och vallodling.
Om kalium verkligen kunde trigga insulinfrisättning (som också sänker blodsockret) på egen hand, borde vi se lågt blodsocker – särskilt hos hästar som äter foder med lågt sockerinnehåll. Men så är inte fallet. Jag har själv haft grovfoder med kalium på 26 g/ kg ts vid några tillfällen, utan att det påverkade mina känsliga hästar negativt. Varken svullna nackar eller ömma hovar. Socker däremot reagerar de på nästan direkt. Allt detta tyder på att det i första hand är glukos, snarare än kalium, som stimulerar insulinfrisättningen.
Det som kanske är mest intressant – och helt nytt för mig – är att höga nitrathalter, särskilt i kombination med natriumbrist, kan skapa obalans och brist på mineraler och elektrolyter. Det är precis vad som händer vid beteskramp hos kor – inte bara magnesiumbrist eller för mycket kalium, utan en mer komplex obalans där nitrat verkar spela en större roll än man tidigare trott. Sådana rubbningar påverkar inte bara kor, utan även hästar och andra gräsätare när nitratnivåerna är höga och det saknas natrium. Jag hoppas framtida forskning fördjupar vår förståelse för detta. Kanske nitrat bidrar till fång eller hovsmärta under vissa omständigheter??? Det får bli underlag till nya efterforskningar och en ny blogg!
Sammanfattning
Även om hö och bete innehåller mer kalium än hästen behöver, har det ingen effekt på insulinutsöndringen, eftersom kaliumnivåerna i blodet aldrig blir tillräckligt höga för att påverka den processen. För EMS-hästar är det däremot avgörande att allt foder har ett lågt innehåll av socker och stärkelse – helst under 10 %.
Det finns ingen anledning att balansera magnesium mot kalium – de konkurrerar inte med varandra i hästkroppen. Däremot påverkar balansen mellan kalium och magnesium i marken både skörden och magnesium innehållet i grovfodret.
Magnesium stöder insulinkänslighet och är ofta lågt i foder – särskilt viktigt för EMS-hästar.
Höga nitrathalter i kombination med natriumbrist tycks spela en större roll än kalium vid beteskramp hos kor. Även om beteskramp mest drabbar kor, visar forskning att samma typ av elektrolyt- och mineralobalanser kan uppstå även hos hästar och andra växtätare vid liknande förhållanden. Se till att hästarna får tillräckligt med salt!
Intressant! Har oxå själv resonerat av att kalium nivåerna kan inte spela någon roll OM hästen har normalt fungerande njurar! Man kissar helt enkelt ut överskottet och har man brist tex salter då sparar njuren det.
Men hur vet man hur mycket nitrit i hö eller bete? Nitrat ser man fördelar då det vidgar blodkärl.
Tack för din kommentar! Du är helt rätt ute i att kalium normalt regleras mycket effektivt via njurarna.
Vad gäller nitrat så är det verkligen intressant! Hos människor har man visat att nitrat kan omvandlas till kväveoxid (NO) som har kärlvidgande effekt – och det är just därför rödbetsjuice blivit populärt i prestationssammanhang. Studier på hästar tyder på att de har sämre förmåga att omvandla nitrat till kväveoxid, så osäker på huruvida de kan dra nytta av detta. För att öka kväveoxid och därmed cirkulation hos hästar med fång, rekommenderas tillskott av aminosyran L-arginin eller örter som Gynostemma pentaphyllum. Du kan läsa mer om kväveoxid för hovhälsa här. Höga halter av nitrat har hos flera hästar resulterat i hovsmärta, exakt mekanism bakom detta har inte utretts men misstänks vara sämre syresättning.
Du kan analysera grovfodret för nitrat. Det kan vara särskilt intressant om man misstänker höga halter, t.ex. efter kraftig gödsling eller stressad tillväxt (torka, frost, etc.). Som jag uppfattar det innehåller grovfodret nitrat som sedan kan omvandlas till nitrit i mage/tarm kanalen. Höga nivåer av nitrat blir giftigt om det omvandlas till nitrit. SVA har skrivit att över 1% nitrat kan orsaka dödsfall. Eleanor Kellons artikel anger 0,6-1% som toxiskt, men att problem som hovömhet förekommer även vid lägre nivåer. Så om man har uppenbara oförklarliga problem eller onormalt högt protein kan det vara värt att analysera även nitrat.
Ber om ursäkt för mitt sena svar, din kommentar hade fastnat i skräpposten.